Konsten att lagomladda

April 11, 2014 Sten Livet

Imorgon kl 10.00 går starten! Täby Extreme Challenge 100 miles, eller TEC100 kort och gott. Ett väldigt trevligt och välarrangerat lopp som går i mina gamla hemtrakter i Täby. Jag har sprungit vid Ensta Krog och runt Rönningesjön otaliga gånger. Under helgen blir det 16 varv till. Om allt går som det ska i alla fall och det gör det nog. Det brukar det ju göra.

Jag får ofta frågor om hur man laddar upp inför så här långa lopp. Motiverade frågor faktiskt. Än mer motiverade är kanske frågorna om varför jag alls gör det? Varför inte nöja sig med att springa en mil eller ett marathon? Varför ge sig på att springa dryga 16 mil och inte ens hinna med att gå i mål samma dag som man startar? För att se om det går såklart! Sen gör man det igen för att man glömmer så fårt hur ont det gjorde och bara minns hur nöjd man kände sig. Den där känslan vill man tillbaka till. När man springer kortare distanser är belastningen helt annorlunda. Visst får man en kick av att springa en riktigt snabb mil, men det är ju så himla jobbigt och kan svida i halsen flera dagar efteråt om man har otur. När man springer riktigt långt gör det ont på andra sätt och återhämtningen blir också annorlunda. Men framförallt sitter den där nöjda känslan i mycket längre.

Sen vill man såklart undersöka om det går att flytta gränsen ännu lite längre. Antingen genom att springa snabbare, eller genom att förlänga distansen, eller prova ny natur och omgivning. Så fortsätter det.

Nu sitter jag alltså här och försöker hitta rätt känsla inför morgondagens lopp. Jag laddar upp. Hur laddar man upp då? Det var ju frågan. Man laddar lagom. Inte för mycket och inte för lite. Ska man springa 16 mil gäller det att inte stressa upp sig. Man måste ha tålamod och kontroll. Så man laddar med tålamod och kontroll. Kontroll för mig innebär att minska risken för oförutsedda händelser. Jag går igenom min utrustning noga. Ser till tänka igenom vad jag ska ha på mig och kontrollera att jag vet var jag har kläder och skor. Så kompletterar jag med lite extra utrustning i reserv. Man vet aldrig om skorna kanske ger upp efter halva sträckan, eller om det kommer ett väderomslag som kräver helt andra kläder. Så jag minskar oron genom att se till att jag är förberedd. I lagom utsträckning. Det får inte bli för mycket att släpa på. Bara tillräckligt för att jag ska känna mig trygg och kunna slappna av ordentligt. Då sover jag bättre och det behövs eftersom det inte blir någon mer sömn förrän jag går i mål på söndag morgon.

Jag har packat all utrustning inklusive pannlampa, extra batterier och en extra pannlampa i reserv. Jag har bakat mina egna energikakor och framförallt blandat ca 8 liter av min egna patenterade trolldryck. Vitargo Electrolyte spetsad med rödbetsjuice. Finns det något bättre?

De här flaskorna är trygghet för mig. Jag kommer dricka och äta en del av det som arrangören bjuder på också, men med de här flaskorna vet jag att jag klarar mig helt på egen hand om så skulle krävas.

Tidigare i veckan var jag på Bosön på fystränarutbildning. Det var kul och lärorikt som vanligt. Men kanske inte helt optimalt som uppladdning. Jag hade gärna lagt ett löppass på tisdagen, men det fanns helt enkelt inte plats för det då. Istället fick jag springa mina intervaller 4*20 min/3 min på löpbandet när jag kom hem i onsdags. Det funkade bra det med och jag sprang inte särskilt fort så det har nog gått bra med återhämtningen. Lite lätt inspirerad av Bosöns testlabb kontrollerade jag laktat efter de första två intervallerna och sen igen efter den fjärde. 1.2 mmol/l vid första kolla och 1.7 mmol/l vid avslutat pass. Dvs. väl under min aeroba tröskel, Då sprang jag ändå i 14 km/h så jag är nöjd.

Igår och idag har jag joggat lätt för att hålla igång kroppen och löpkänslan lite lagom. Löpningen har känts ganska usel merparten av året och idag var ingen större skillnad. Det kändes ärligt talat inget vidare. Men jag vet att det kommer vara väldigt annorlunda imorgon. Imorgon har jag laddat och förberett mig för tävling. Jag ska springa lugnt och kontrollerat från början. Inte förivra mig och inte heller fundera för mycket över hur kroppen känns. Bara lägga mig i rätt tempo och sen mala på. 100 miles låter ju hemskt långt, men det är faktiskt vara 16 varv runt den där sjön och förbi Ensta. Inte mycket att bråka om. Efter två varv har man gjort en åttondel av loppet redan. Efter ytterligare två varv har man gjort en fjärdedel och sen är det snart mindre än 10 varv kvar. Så håller jag på. Räknar ner och bidar min tid. Inte lockas att springa för fort. Inte börja tävla eller försöka följa med i någon annans tempo. Prata så lite som möjligt med folk runt omkring. Bara hålla sig fokuserad inne i bubblan. Så är det snart bara ett varv kvar och då får jag spurta. Om jag känner för det. Vi får väl se.

Nu gäller det bara att lita på de förberedelser jag har gjort. Jag har ändå tränat väldigt mycket mer löpning än vad jag hade gjort inför samma lopp för två år sedan. Då vann jag. Det kommer jag sannolikt inte göra imorgon. Vädret ser ut att bli alldeles för bra och det finns flera starka löpare på startlistan. Det spelar ingen roll för övrigt. Jag ska ju ändå inte tävla. Det är regel nummer 1 vid långa ultror: Tävla inte! Den som börjar tävla förlorar garanterat. Fokusera på dig själv och strunta i omgivningen. Då vinner du oavsett hur det går för alla andra.

Ja, jag har haft problem (självförvållade förvisso) med vänster hälsena under i stort sett hela året. Men jag har jobbat målmedvetet med rehab och jag har hållit igång både aerobt och anaerobt system under tiden. Jag har sprungit ganska mycket trots allt. Jag har genomfört två rejäla tålighetspass under den senaste månaden. Det bör ge effekt! Nu gäller det bara att lita på att träningen är tillräcklig. Det kommer visa sig, så det finns ingen som helst anledning att oroa sig över det nu. Bara slappna av och lita på att jag gjort ett bra jobb. Klart jag har gjort rätt! Det här kommer bli bra.

Nu ska jag bara ta det lugnt och slappna av. Sen blir det sova! Imorgon ska jag först äta en helt normal helgfrukost och sen åka iväg till Täby för ett himla skoj lopp!

Hoppas ni håller tummarna för mig! Kom gärna förbi i Täby och heja någon gång. Men var inte besviken om jag inte stannar och småpratar. Jag kommer förmodligen inte vara upplagd för småprat förrän någon gång på söndag efter målgång. Men det betyder inte att jag inte uppskattar lite hejarop! Det gör jag och alla andra tävlande. Lovar!

Vill du följa loppet via dator så kommer det förmodligen att gå utmärkt på denna länk:
http://www.jogg.se/liveresultat

Avslutningsvis bjuder jag på ett par bilder från Bosöns testlabb. Lite större än min källare och dessutom med gasmätning. Tror det är dags för mig att uppgradera! Ska fundera lite på den saken under min löptur imorgon!

Hm… blev nog ett ganska förvirrat inlägg detta. Eller? Jag orkar inte fundera över det mer just nu i alla fall. Man ska ladda lagom och lägga lagom mycket energi på bloggande och annat. Huvudfokus nu är på tävlingen och mina förberedelser. Inte slarva och glömma något viktigt.

Trevlig helg! Jag återkommer på andra sidan.