Blåser det vid Hawi?

October 6, 2013 Sten > Kona

Ja, det gör det. Just därför ville jag gärna ta mig upp till Hawi redan innan tävlingen för att känna efter hur det skulle fungera med mina ZIPP 808-hjul. Förra året fegade jag ju lite och körde med mina gamla HED och hade 50 mm fram. Det var inga problem på tävlingen även det var lite läskigt på träning när banan inte var avlyst för biltrafik. Så den här gången tänkte jag öka insatsen och köra med vassare, men mer vindkänsliga hjul.

Henrik och Annika har ju inte varit här och vill gärna reka banan lite av det skälet. Marcus har ju redan varit här massor av veckor känns det som, så han har cyklat till Hawi för inte så länge sen, men han bestämde sig efter en del velande att hänga på han med.

Vi packade in oss och cyklarna i två bilar och körde upp nästan hela vägen till Hawi och parkerade vid vägkanten 5 km före vändpunkten. Min tanke var mest att få klämma på backen och vinden lite, så jag hade ingen lust att parkera flera mil ifrån och tvingas ligga och lida hela vägen tillbaka i vinden om den skulle visa sig vara alltför otrevlig. Marcus hade tydligen inte uppfattat den här tanken utan han verkade tro att vi skulle parkera strax utanför Kona och cykla i princip hela banan… Vi kom i alla fall fram till en kompromiss som innebar att han fick cykla hela vägen hem, med Henrik jagandes efter. Allt medan jag och Annika nöjde oss med några mil upp och ner i backen och en glass i Hawi. Så fick vi glädjen att köra tillbaka bilarna.

Det var faktiskt en hel del vind när vi skulle börja cykla. Eftersom det är svårt att beskriva vind på stillbilder valde jag att sätta ihop en liten film med ljud så kanske ni får en viss känsla för det hela.

http://www.youtube.com/watch?v=gDcN3OvowI4 Ja, det blåser allt en smula i alla fall.

Några bilder tog jag också när vi ändå var ute och roade oss.

Den här bilden ser onekligen rätt lustig ut. Man tror nästan att Marcus och Annika ska leka någon skojig lek, som stoppa pennan i flaskan eller kanske plocka upp äpplen ur mjölig skål med bara munnen och händerna bakbunda. osv. Har ingen aning om varför de synkroniserade sin märkliga handplacering på detta vis 🙂

Hoppas ni lägger märke till att Marcus inte vågar köra 808 både fram och bak (sen har han valt en väldigt udda kombination får jag säga).

Annika ser ut att vara på hugget, medan Markus fortfarande är intet ont anande. Ni som börjar oroa er nu kan pusta ut. Det avlöpte väl och Markus fick cykla som han ville. 

 

 

Jag stannade till vid Jessie Taylors minnesplats redan förra året. I år har någon ställt dit en cykel till Jessie.

Uppe i Hawi. Ca. fem meter från vändpunkten.

Glassen smälte fort, men den var god! Notera gärna den nya fina tridräkten från Fusion, komplett med flagga och sponsorstryck. Första passet i den för mig. Väldigt snygg och framförallt väldigt skön. Ser fram emot att få tävla i den på lördag.

Hur var det egentligen med vinden då? Jotack, det blåste en hel del. Men det fungerade ändå förvånansvärt bra med mina 808. Lite läskigt var det, men inte alls lika jobbigt som på Ölandsbron i år. Så med avlysta vägar kommer det att gå hur bra som helst. Så nu är vi stärkta inför tävlingsdagen och trygga med våra val av hjul. Bara att fortsätta uppladdningen och vara glad!