Sista detaljerna på plats, imorgon smäller det!

May 19, 2017 Sten Livet

Been there done that, tänkte jag avseende löpningen på Lanzarote. Men jag hade såklart fel där. De har ändrat löpbanan så det bara är två löpvarv nu. Först ett monstervarv på 30 km ut långt förbi flygplatsen till Arrecife och tillbaks, så ett kortare varv där man vänder precis före flygplatsen.

Vändpunkten i Arrecife. Ingen klassisk vändpunkt, utan man rundar helt enkelt den här halvt torrlagda lagunen, som är överfull av småbåtar i mer eller mindre körbart skick. Något att titta på iaf. 

 

Dessutom kan man spana i det här skelettet efter en strandad honval. Vet inte varför jag kommer att tänka på hur det ser ut på solbäddarna utanför min terass på dagarna. Skillnaden är förstås att de valarna talar tyska och ännu så länge finns det en hel del stoppning utanpå skeletten. 

Det blåste av bara tusan igår. Sådär så jag tror rätt många blev lite spaka. Det kändes faktiskt som att jag skulla blåsa av vägen med hyrbilen vid ett par ställen när jag inspekterade cykelbanan igår. Idag har det mojnat en smula, så nu blåser det bara rejält. Men till imorgon ska det mojna ännu mer och bli ganska snälla vindar enligt prognosen. Men soligt och varmt. Det får bli hur det vill med den saken. Jag gillar både vind och sol, så jag tar det som bjuds.

Eftersom jag ogillar överraskningar under tävling så tog jag cykeln och rullade hela löpbanan ut till Arrecife och tillbaks tidigare idag. Jag fick ju en liten pyspunka när jag cyklade i onsdags och när jag då inspekterade däcken lite närmare, insåg jag att dekanske var lite väl slitna för att utmana den stundtals urusla asfalten här på ön. Lite dålig planering kan tyckas, men jag brukar inte vara särskilt petig med mina däck och något måste man ju ha att noja över såhär de sista dagarna inför start.

Så nu har jag bytt till ett par sprillans supersäkra racedäck som nog ska tåla även asfalten på vägen som Gud glömde, vägen direkt efter Nazaret. Dessutom har jag dubbelkollat alla skruvar, så nu ska inget riskera att skaka loss. Allt funkade och satt som det skulle efter dagens tremilatur iaf.

Svårt att göra den här asfalten rättvisa med en bild. Men ni får iaf en viss känsla för hur det är. Tre kilometer håller det på. Efter första kilometern är man helt less på det och känner sig som om man stått och arbetat med en bergborr precis hela dagen. Då har man två kilometer kvar. Bara att borra på.

Så länge det inte blåser alltför mycket så kan nog den nya löpbanan bli en aning snabbare än den tidigare banan. Banan blir en aning mer vindutsatt än tidigare, men den bör i gengäld vara en aning plattare. Sen blir det kanske en mental prövning att springa ut längs stranden, längs relativt glesbefolkade stränder och med vinden piskande in snett framifårn. För så kommer det bli även om det mojnar rejält till imorgon. Men den tålmodige inser det fina i att få vinden i ryggen efter inledande 15 km. Det blir bara att surfa in till målområdet och vändpunkten och sen är det bara ett kort spurtvarv på 12 km kvar innan målgång och massage.

Det kan bli lite mentalt krävande för en del med den mer eller mindre tröstlöst långa löpningen längs stranden under första löpvarvet. Men här på vägen tillbaka har man i alla fall med stor säkerhet medvind. 

Starten går 07.00 imorgon bitti lokal tid, dvs. 08.00 för er hemma i Sverige. Det är en klassisk masstart från stranden. Först proffsen, därefter självseedning enligt förväntad simtid. Som s.k. All World Athlete (dvs i egenskap av att ha ställt upp i minst två Ironmantävlingar förra året, med hyggligt resultat) så har man vissa fördelar. Bl.a. har jag fått en riktigt bra plats för cykeln i växlingsområdet. Jag kan nog tjäna minst trettio sekunder på att slippa springa onödigt långt med cykeln. Inte illa. Men den allra finast fördelen är nog att vi AWA har rätt att ställa oss i en egen startgrupp direkt efter proffsen. Men före alla age groupers som räknar med att simma på snabbare tid än 60 minuter. Yes! Känns ju som en riktig höjdare att ge sig själv chansen att bli rejält översimmad av några hundra tokhetsande motionärer …

Simstarten. Nu med de officiella bojarna utlagda. Man simmar ut på höger sida om linan och kommer tillbaka in mellan den gula bojen och linan. Först en varvning och sen upp för att rusa till T1. Ganska lång löpning på stranden och ett långsträckt växlingsområde, så det lär inte bli några vindsnabba växlingstider. 

När jag tänker på saken är nog den allra finaste fördelen att jag får välja själv om jag vill ställa mig i AWA-gruppen, eller kanske en bit bakom 60-minutersgruppen. Vi får se vilket jag väljer …

En sak är i alla fall helt säker. Imorgon blir det tidig väckning och sen blir det en lång dag. Förhoppningsvis med gott resultat.

Ni kan följa loppet på ironman.com. Jag har startnummer 279. Tyvärr blir det nog inte så väldigt många mellantider som redovisas. Men det är ju ändå bara sluttiden som verkligen räknas.