iuncturam spatium – ledspringa

May 13, 2020 Sten Livet

Nej, det blir inte bra att skriva ledspringa som ”iuncturam spatium”, trots att google translate föreslår detta. I alla fall inte om det är aktiviteten att springa på leder som avses. En mer korrekt översättning av verbet vore förmodligen ”trahentium currit”. Men jag gillar klangen av ”iuncturam spatium”. Det uttrycker en känsla av rymd, utrymme, i en korsning. Vila och respit från den ständiga belastningen som arbetet, studier, livet hela tiden försöker nöta ner dig med. Så för en gångs skull gör jag ett undantag från mina principer om att allt ska uttryckas korrekt och riktigt. Den här gången bejakar jag min konstnärliga sida och låter språket uttrycka en känsla. Vilken känsla det uttrycker är upp till läsaren. Men tro inte att det hjälper att förstå latin. Det här handlar om att röra sig långt och länge i tid och rum.

Vila och respit är precis vad som passar bra för många just nu. Det är kanske därför som inte bara jag kommit på tanken att springa på leder detta år då det mesta gamla invanda ställs på ända. Själv började jag fundera på att ge mig på ledlöpning redan innan SARS-CoV-2 blev en del av vårt medvetande och försvårade livet för oss all. När jag förra sommaren jobbade med läkning och rehab av min trasiga hälsena vill jag skapa nya mål för mig själv. Jag sökte lite långsiktig motivation bortom tävlingshetsen kring Ironman, diverse alltför stora och kommersiella ultralopp, och även bortom rekordförsök i de i ärlighetens namn tålamodsprövande och ganska långtråkiga tidsultrorna på 6 till 144 timmar. Jag bestämde mig för att behålla mitt projekt kring 48h och 6d med prestationsinriktade mål, men jag la till ambitionen att bli en ledspringare. För upplevelsernas skull. Utan att fundera väldigt djupt på saken bestämde jag mig för att under 2020 springa Roslagsleden i ett svep, utan några längre pauser. Eller bestämde och bestämde, jag satte upp det som ett tentativt mål. Det målet har allt sedan dess successivt blivit mer och mer tydligt för mig. Ett liten sidotanke på Roslagsleden var att jag skulle försöka sätta en s.k. FKT (Fastest Known Time) på sträckan. Inte för att det kändes som det viktigaste, men för ett år sedan fanns ingen sådan tid alls registrerad och jag tyckte det kunde vara ett bra sätt att i alla fall sätta upp den sträckningen på kartan.

I slutet av förra året var jag igång med löpningen på nytt. Rehaben av hälsenen fortsatte att löpa på fint och jag bestämde mig för att utmana såväl löpform som hälsena med ett lite rejälare pass. Jag tog mig an Huddingeleden på årets mörkaste dag samtidigt som Åsa tände det fjärdet adventsljuset. Det verkade som att det även var årets blötaste och lerigaste dag där jag slirade mig framåt på den bitvis rejält utmanande leden. Jag kunde konstatera att varken ben eller löpform ännu var i rätt skick för ultralöpning, men hälsenan höll och det var faktiskt trots allt ganska roligt att uppleva leden med mina egna tankar i såväl ljus som mörker.

Ungefär vid samma tid skrev Stefan Edström ett inlägg om Ingegerdsleden, en pilgrimsled mellan Storkyrkan i Gamla Stan och Uppsala Domkyrka. Fågelvägen är den sträckan bara dryga 70 km, men leden som slingrar sig fram genom landskapet förbi fornminnen och gamla kyrkor sträcker sig nästan dubbla den sträckan, dryga 130 km. Det är en respektingivande distans, men fortfarande inte värre än att jag kan klara av den på en lite längre arbetsdag, så det kändes som ett naturligt nästa steg. Efter att ha provsprungit leden uppdelad på några dagar, från Stockholm till Uppsala, sprang jag så hela leden i ett svep fredagen den 21 februari (se Ingegerdsleden, vad säger den om min löpform?).

Nu kände jag mig redo att planera på allvar för Roslagsleden. Under ett par veckor provsprang jag alla delar av leden från Danderyd till Grisslehamn. Leden är ganska väl utmärkt, men markering brister ändå på en del ställen och för att minska risken för felspringningar hade jag skapat en GPX-fil över leden som jag laddat in i klockan. Filen har en del smärre brister, men inte värre än att den fungerar som ett utmärkt stöd för att klara av navigeringen hela vägen från start till mål. Officiellt sägs leden vara 190 km lång. Min GPX-fil säger 181,5 km och min klocka säger att sträckan är ca 185 km. I vilket fall som helst är det en bra bit över 100 miles. Dvs en klart respektingivande sträcka som kräver planering och en del ödmjukhet för att det hela ska gå bra. Jag tänker inte sätta upp något exakt tidsmål för hela sträckan, men en grov planering krävs ändå för att det ska bli njutbart. En tanke jag har är att belöna mig med att avsluta med spa och middag tillsammans med Åsa på Hotell Havsbaden i Grisslehamn. Så jag får planera ankomsten till Grisslehamn inom ett lagom tidspann för att passa för incheckning på hotellet. Det kommer i mångt och mycket styra min starttid på dygnet. Leden är bitvis ganska teknisk och för att kunna hålla god säkerhet och hyggligt tempo vill jag minimera antalet timmar med mörkerlöpning. Därför tänkte jag från början att lägga in det här lilla äventyret i andra halvan av juni. Det skulle även ha fungerat väl med min plan att springa TEC 200 i april.

Under tiden fortsatte jag att förbereda mig genom att springa alla olika leder jag kan hitta runt omkring Stockholm. Variation är en grundpelare i all effektiv träning och i vår har jag lagt stort fokus på att hitta helt nya rundor för mina överlånga löppass. Jag har även sprungit betydligt fler överlånga pass än normalt, samtidigt som jag ändå har hållit kvar vid en signifikant mängd intervallpass hemma på löpbandet. Passen på löpbandet ger mig en grundtrygghet, samtidigt som de långa passen på nya stigar ger mig glädje och inspiration. Hittills är jag verkligen nöjd med mitt nya liv som ledspringare när jag inte är bandnötare.

Så kom det där Covid-19 och det vägrade att ge med sig. Helt plötsligt försvann TEC 200 och alla andra tänkbara tävlingar. Så jag tyckte det kunde vara läge att springa Roslagsleden någon månad tidigare än planerat. Maj kändes lång och tråkig och det kunde sitta fint med ett rejält pass och en liten spavistelse. Men så dök det upp en grej som kallar för Vargön Trail Marathons. En svensk kopia av det mytomspunna Barkley Marathons. Jag kände mig manad att ansöka om en startplats och helt plötsligt säger planen att jag ska springa ca 100 miles på och omkring Halle- och Hunneberg den sista helgen i maj. Dumt att springa 185 km ett par veckor innan en sådan ansträngning. Åter till ursprungsplanen. Roslagsleden får vänta till juni, eller början av juli, beroende på hur kroppen känns efter Vargön.

En annan bieffekt av detta med Covid-19 är att helt plötsligt har detta med FKT, ledlöpning och upplevelselöpning hamnat mer i fokus i lite bredare löparkretsar. Flera svenska leder har registrerats på https://fastestknowntime.com/ och inte bara leder utan även tider. Flera riktigt bra tider dessutom. Roligt tycker jag! Det finns plats på lederna åt oss alla. Men det har blivit en del ”hets” kring detta med Roslagsleden med ett par noterade FKT och ytterligare en del goda löpare som jag vet planerar att springa leden. Vi får se hur långt min löpform räcker mot övriga prestationer när det väl är dags. Helt oaktat känner jag mig trygg med att jag kommer få en rejäl löputmaning och att jag kommer lyckas bra med spavistelsen.

Jag har faktiskt redan börjat titta lite på ett par möjliga kommande utmaningar när väl Roslagsleden är avklarad. Men en sak i taget. Först Roslagsleden. Sen får vi se hur pandemin utvecklar sig och om det kan bli möjligt med 6-dagars i september. Lite beroende på så kanske det går att få in något skojigt äventyr i juli/augusti. Men jag tar en sak i taget. Det enda jag vet säkert just nu är att jag inte behöver stressa. Tid är det jag har allra mest av så länge jag tillåter mig att vara i den.

Ni hittar alla leder som jag lagt upp som GPX under https://www.alltrails.com/members/steors01/maps.

Mina egna excelark för planeringsändamål går att hitta på http://informagi.se/dokument (OBS! jag har inte skapat ark för precis alla leder, utan bara de lite större som jag sett som mer krävande att planera för; jag har inte heller lagt in all tänkbar information i arken, utan bara sådant som jag funnit passande för mina egna syften)